Vanliga frågor

Är höga skulder ett problem, räntan har ju varit väldigt låg?

Ja det stämmer. Räntan har länge varit väldigt lång men stiger nu och och kommer rimligen dels att fortsätta stiga och dels förmodligen inte återgå till de låga nivåer som rått under tiden som skulderna byggts upp. I takt med att räntorna ökar så hamnar Trosa kommun i ett svårt läge. Tre saker kommer att hända:

1. Man måste strypa investeringstakten och sluta ta upp nya lån. Det gör att den lokala arbetsmarknaden saktar in och att skatteintäkterna sjunker.
2. Man måste göra neddragningar i andra viktiga verksamheter för att betala räntorna. Och det räcker nog inte, man måste förmodligen höja skatten rejält också. De budgeterade finansiella nettokostnaderna för år 2024 är drygt 20 miljoner. Att jämföra med till exempel drygt 11 miljoner från bokslutet 2021. Man kommer inte att kunna underbalansera budgetarna i all oändlighet så som man räknar med de kommande åren.
3. Och den skattehöjningen kommer då samtidigt som kommunens relativt högt belånade hushåll drabbas av egna räntehöjningar.

Är alla skulder lån?

Nej. Av de kortfristiga skulderna så är inget några egentliga lån. Det handlar om skatteskulder, leverantörsskulder och liknande. Inte heller de långfristiga skulderna är lån i sin helhet, till exempel så bokförs förskott från anslutningsavgifter till kommunalt vatten och avlopp som en skuld till fastighetsägaren som sedan skrivs ner i takt med att anläggningen skrivs ner. Så alla skulder är inte exponerade för risken vid räntehöjningar.

Kan man verkligen jämföra kommuner på det här sättet?

Både ja och nej. Alla kommuner har sina egna förutsättningar och stor egen frihet att forma sin verksamhet, inte minst ekonomiskt. Jag brukar säga att själva poängen med kommunal demokrati är att det ska vara olika i olika kommuner (det skulle ju vara väldigt konstigt om alla kommunpolitiker i alla kommuner utformar och finansierar sina verksamheter på exakt samma sätt). Men man måste ändå jämföra, är ambitionsnivån rätt? Finansierar man sina investeringar på rätt sätt? Förmår man amortera i takt med att tillgångarna som man har lånat till slits ut?

Vanliga skillnader mellan olika kommuner är att man har olika typer av ansvar. I t ex Stockholms län ligger hela ansvaret för kollektivtrafiken på landstingsnivå men i Sörmlands län är det ett delat ansvar mellan landstinget och kommunerna. En annan skillnad är att vissa kommuner driver många av sina verksamheter i aktiebolag medan andra gör samma saker direkt i kommunernas ekonomi. I Trosa kommun sköts till exempel vatten och avlopp direkt i den kommunala ekonomin men i grannkommunen Södertälje så sköts det av kommunens företag Telge Energi.

Kommunkoncerner, vad är det för något?

En vanligt skillnad mellan olika kommuner är att vissa väljer att driva verksamheter i aktiebolag som kommunen äger medan andra gör samma saker direkt i kommunernas ekonomi. I Trosa kommun drivs till exempel vatten och avlopp av kommunen, men fibernätet och kommunens bostäder drivs av aktiebolag. Jag menar att den mest rättvisande bilden när man vill jämföra är att mäta på kommunkoncernnivå – då kan man mäta den samlade bilden av ambitionsnivå, lån och tillgångar och – inte minst – de totala riskerna vid en räntehöjning.